Posted by Marie in 
Maicen Ekman, Hélène Clark och Åke Gustavsson. Foto: Christine Cars-Ingels.
Appellen överlämnad i Bryssel
Den 5 november överlämnades appellen till Hélène Clark och Judit Safrany på EU-kommissionens direktorat Education and Culture samt till de svenska EU-parlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Göran Färm (S). Mottagandet var mycket positivt och särskilt förslaget om ett europeiskt kunskapslyft väckte stort intresse.
Göran Färm framhöll att appellen lyfter viktiga frågor precis i rätt tid och att det nu är dags att påverka den svenska regeringen inför Europeiska Rådets beslut om en ny Lissabonstrategi (mars 2010). Dessutom bedömde han att det är möjligt att påverka EU:s budget för 2011 så att det icke-formella lärandet får en högre prioritet inom utbildningsområdet.
Hélène Clark menade att ett kunskapslyft skulle passa bra inom EU och båda de svenska EU-parlamentarikerna sa sig vara beredda att agera som ambassadörer för ett europeiskt kunskapslyft.
Appellen överlämnades initialt, på konferensen, till Sveriges EU-minister Cecilia Malmström. Hon höll med om att folkbildningen kan spela en avgörande roll för att främja aktivt medborgarskap i Europa. Cecilia Malmström betonade att svenska folkbildningsorganisationer är viktiga kanaler mellan medborgare och beslutsfattare och att den svenska regeringen därför har anslagit extra medel till folkbildningsorganisationerna för att organisera Europarelaterade aktiviteter.
Nedan följer appellen i sin helhet. Den kan också laddas ner på svenska och lättläst svenska längst ner på sidan.
Sammanfattning:
Konferensen uppmärksammar att folkbildning främjar aktivt medborgarskap i Europa. Folkbildningen stärker människors egenmakt och samhällsengagemang. Den är också en motor i civilsamhället.
Utmaning 1: Bara fyra av tio européer röstade i europavalet
Politiker har länge pratat om behovet av att öka medborgarnas engagemang för EU-frågorna. Men bara drygt fyra av tio européer la en valsedel i valurnan, trots att EU-politiken påverkar deras vardag.
Förslag 1: Satsa mer på folkbildning
I EU:s förslag till Lissabonfördrag uttalas intentionen att föra en öppen, tydlig och återkommande dialog med civilsamhället. Folkbildningen och övriga ideella organisationer är basen för ett starkt civilsamhälle. Tillsammans utgör de en infrastruktur för en väl fungerande demokrati. Folkbildningen är ett viktigt instrument för att främja diskussion och idédebatt om Europa. Om civilsamhället framgångsrikt ska kunna alstra europeiskt engagemang måste beslutsfattarna på EU-, nationell- och lokal nivå ta intryck av, och uppmärksamma, den demokratiska verksamhet som genomförs av civilsamhällets organisationer. Folkbildningen kan spela en avgörande roll för att främja aktivt medborgarskap, men det finns mycket litet politiskt och finansiellt stöd för detta arbete i EU. Därför föreslår vi en utvidgning av EU:s program för aktivt medborgarskap, med ökad tyngd på folkbildning. De delar som rör folkbildningen i EU:s program för livslångt lärande bör också utvidgas. Det europeiska ledarskapet måste gå från ord till handling.
Utmaning 2: Okunskap bäddar för extremism
Extremismen i Europa är på frammarsch. Främlingsfientliga och antidemokratiska grupper etablerar sig.
Förslag 2: Stöd medborgarnas Europa
Vi menar att européernas växande stöd för extremiska partier bottnar i okunskap och en känsla av maktlöshet. För att kunna bekämpa extremistiska idéer måste vi ha en väl fungerande demokrati. Det kräver kunniga medborgare med respekt för mänskliga rättigheter och med en global medvetenhet. Tyngdpunkten i EU:s nuvarande kompetenssatsningar ligger på det formella lärandet. Det är hög tid att balansera upp stödet till det icke-formella lärandet. I studiecirkeln får många människor kraft att ta sig vidare, exempelvis till det formella lärandet och till arbetsmarknaden. Folkbildningen erbjuder också individer med olika åsikter och bakgrund personlig utveckling och demokratiska mötesplatser.
Utmaning 3: Den ekonomiska krisen
Det ekonomiska läget i Europa är kärvt. De offentliga finanserna är alltmer ansträngda och arbetslösheten stiger, inte minst bland unga.
Förslag 3: Genomför ett europeiskt Kunskapslyft
Vi vill uppmana EU:s institutioner att genomföra ett europeiskt kunskapslyft, ett kunskapslyft som satsar på medborgarnas utbildning och lärande. Ett kunskapslyft skulle främja EU:s nyckelkompetenser för lärande, så som lära att lära, social och medborgerlig kompetens, kulturell medvetenhet, digital kompetens och entreprenörsanda. Det kommer att främja social delaktighet och fler kommer att komma in på arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft skulle också förbereda Europa inför kommande utmaningar, så som den demografiska utvecklingen och klimatförändringarna. Folkbildningen har en central roll i att erbjuda människor kunskap om hållbar utveckling. Folkbildningssatsningar nu – trots och på grund av krisen – kommer att ge långsiktiga vinster. Folkbildningen når ut till människor och väcker och utvecklar deras samhällsengagemang. Detta är en tillgång och nödvändighet för Europa, dess medlemsländer och regioner.
Ladda ner appellen här, Appell_svenska[1]
Ladda ner appellen på lättläst svenska här : Appell_lattlast_svenska
Läs Folkbildningsförbundet och EAEAs debattartikel som är baserad på appellen, här.
